Retorik och Tal
Tal är en stor del av kurserna i svenska. I Svenska 1 ligger fokus på informerande tal och i Svenska 2 och 3 är det argumenterande tal. Det finns många elever som tycker att det är väldigt roligt att hålla tal, och det finns många som tycker att det är det absolut värsta som finns. När det gäller retorik så ska vi inte enbart hålla egna anföranden, vi ska också ha kännedom om den retoriska processen samt kunna analysera andra tal, dvs. retorikanalys. Här kommer jag beskriva hur jag jobbat med tal och retorik. Ni hittar filmade genomgångar från min YouTube-kanal längre ner.
Tips: Köp ett par VR-glasögon för 30 kr på Clasohlson och ladda hem appen Beyond VR - Public Speaking VR Cardboard App. Med hjälp av appen kan eleven träna på att hålla tal framför andra i olika situationer. Förhoppningsvis kan appen hjälpa eleven att bli av med, eller dämpa sin talängslan.
Det kan också vara bra att filma sig själv när man tränar. Det kan kännas obehagligt men det är ett otroligt bra sätt att utvecklas.
Övningar
Det finns en mängd bra övningar som man kan göra för att träna på att prata framför andra. Det är viktigt att eleverna lär sig att hålla ett tal, men också hur man kan framföra sin åsikt på ett bra sätt. Det är viktigt att eleverna får prova på att föra diskussioner på olika sätt. Nedan beskriver jag några övningar som jag upplever fungerar bra. Du får också mer än gärna tipsa mig om andra övningar. De tre första övningarna kallas ibland för värderingsövningar. De är verkligen bra eftersom att övningarna lätt kan starta diskussioner om i stort sett vad som helst.
Räck upp handen
Den här övningen är bra om man har en klass med blyga och/eller osäkra elever.
Förberedelser: Du förbereder några påståenden som man kan svara JA, NEJ och KANSKE på, t.ex. "Krig är alltid fel".
Genomförande: Eleverna sitter på sina vanliga platser. Du läser upp ett påstående. Håller eleven med så räcker hen upp handen. Håller hen inte med så räcker hen inte upp handen. Eleven visar "KANSKE" genom att räcka upp båda händerna.
Tre Hörn
Förberedelser: Du förbereder några påståenden som man kan svara JA, NEJ och KANSKE på, t.ex. "Det är bra med idrott två gånger i veckan". Du delar in klassrummet i tre områden och vare område står för ett svar, t.ex. ett hörn för JA, ett för NEJ och ett tredje hörn för KANSKE.
Genomförande: Du säger ett påstående och eleverna går till det området som motsvarar deras svar. Du ber sedan eleverna motivera varför de har ställt sig i det området.
Heta Stolen
Övningen liknar Tre Hörn, men kan uppfattas som "läskigare". Anledningen till det är att det kan bli så att man syns mer.
Förberedelser: Sätt stolar i en ring. Det ska vara en stol per elev + en tom stol. Förbered några påståenden som man antingen är FÖR eller EMOT.
Genomförande: Klassen sitter i ringen. Du läser upp ett påstående. Om eleven är håller med påståendet (är FÖR) så byter hen antingen plats med någon annan eller sätter sig på den tomma stolen. Om det bara är en elev som håller med blir hen alltså lite "utpekad" om det bara är hen som reser sig upp och sedan sätter sig på den tomma stolen. Det är därför den här övningen kan vara läskigare än den ovanför. Du ber eleverna motivera sitt val att byta plats eller sitta kvar.
Heta Linjen
Förberedelser: Du förbereder några påståenden som man kan svara JA, NEJ och OSÄKER på, t.ex. "Tobak ska vara olagligt". Du gör en linje på golvet, använd en linjal, en tråd, papper eller liknande. Det går också att säga till klassen "det är en linje mellan den här väggen och den väggen". Längst ut till höger är ett starkt JA, längst ut till vänster är starkt NEJ och mitten är svaret OSÄKERT.
Genomförande: Du läser upp ett påstående. Eleven ställer sig där på linjen hen känner passar sitt svar bäst. Håller eleven helt med står den längst ut till höger. Håller eleven med till ca 80 % står eleven till höger, men inte längst ut. Be gärna eleverna motivera sina svar och skapa diskussioner.
Svenska 1 - informerande tal
I kursen Svenska 1 ska eleverna hålla ett informerande tal. Ett informerande tal är ett tal där eleverna informerar/berättar om något. Informerande tal är dessutom ett av de tre delproven som eleverna gör i nationella proven i Svenska 1.
Jag försöker hinna att göra två tal innan nationella provet. Ett tal på höstterminen och ett på vårterminen. Det första talet gör jag väldigt tidigt, oftast redan i september. Det talet har inte så höga krav utan är mest som en övning och för att få prova på att hålla ett tal. Eleven väljer att prata om ett föremål, en text eller en händelse. Se instruktioner nedan.
Instruktioner till det första informerande talet
Elevformulär
Svenska 2 och 3 - argumenterande tal
En mall för argumenterande tal
Jag börjar att jobba med argumenterande tal i Svenska 2.
Ett argumenterande tal ingår i nationella proven i Svenska 3 vilket gör att jag lägger mer fokus och kraft på det i den kursen.
Hur jag jobbar:
Jag har en genomgång av vad ett argumenterande tal är, hur det byggs upp osv. Den genomgången finns även inspelad och ni kan se den här nedan. Vi tittar på något tal och diskuterar vad som var bra och mindre bra. Vi försöker också identifiera inledning, stilfigur, argument och avslutning. Jag brukar låta mina elever läsa ett tal i par och sedan ta ut dessa delar som en övning.
Jag brukar också dela in klassen i grupper och sen ska varje grupp hitta tre argument och ett motargument till tre olika teser, t.ex. sänk åldersgränsen på systembolaget till 18 år. Jag skriver sedan upp alla argument på tavlan. Det blir ca 20 st. Vi går sedan igenom varje argumnet och undersöker "är detta verkligen ett argument?". Ibland kan man tro att en forumelering är ett argument men egentligen så är det bara ett förtydligande eller ett stöd för ett riktigt argument. Vi vänder och vrider också på argumenten, är de bra/starka? Varför/varför inte? Det är en väldigt bra övning.
Ibland jobbar jag även med kapitlet om argumenterande tal i boken Svenska impulser 2.
Eleverna får sedan förbereda och hålla ett argumenterande tal. Jag försöker hinna med att de håller ett på hösten (som "test") och ett på vårterminen som ett kursprov. De ger varandra feedback. Jag ger dem en mall som de kan använda när de skriver/förbereder sitt tal, så de inte missar något. Ni ser det dokumentet ovan - bredvid rubriken.
Svenska 3 - retorik
Trots att det finns en egen kurs inom svenskämnet som heter just Retorik, innehåller svenska 3 väldigt mycket retorik. I svenska 3 handlar det inte heller enbart om att hålla ett tal utan kraven är mycket högre än så. Eleverna ska känna till den retoriska arbetsprocessen och eleverna ska använda den i planering och utförande av ett eget tal samt i en retorikanalys. Skolverket skriver såhär i centrala innehållet och kunskapskraven för svenska 3:
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
-
Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
E:
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och eleven använder med viss säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.
Eleven kan med viss säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i enkla analyser av retorik
C:
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och eleven använder med säkerhetretoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.
Eleven kan använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga analyser av retorik.
A:
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation och eleven använder med säkerhet och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.
Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik.
Hur gör man då för att få med allt i det centrala innehållet och ge eleverna möjlighet att uppfylla kunskapskraven? Jag har delat upp det på följande sätt:
1. Genomgång av den retoriska arbetsprocessen
Jag går igenom den retoriska arbetsprocessen, partesmodellen, väldigt grundligt och fördjupat. I den tar jag också upp saker som stilfigurer och tips på vad man kan göra i de olika stegen i partesmodellen.
2. Genomgång av argumenterande tal
Jag går igenom vad ett argumenterande tal är, vad man ska tänka på osv. I den här genomgången går jag självklart också igenom etos, logos och patos. Vi ser sedan på några tal och pratar om dem tillsammans. Vad var bra? Vad var mindre bra? Vad var tesen, argumenten och hur var dispositionen? Hur var talarens etos, logos, patos?
3. En uppgift: planera ett argumenterande tal och skriv loggbok utifrån den retoriska arbetsprocessen.
De får i uppgift att planera ett argumenterande tal utifrån partesmodellen, Intellectio, Inventio, Dispositio, Argumentatio, Elocutio, Memoria, Actio/Pronuntiatio och Emendatio. För att konkret visa att de använder alla stegen ska de skriva en loggbok Eleverna skriver inte i loggboken efter varje lektion, utan efter varje avslutat steg. Så när de är färdiga med Intellectio, skriver de om det steget i loggboken, hur/vad de har gjort och hur det gick. Det sista steget, Emendatio, skriver de efter att de har framfört talet.
Efter talet får de ge varandra feedback (alla elever får en annan de ska ge feedback till - så alla ger inte till alla utan en elev ger till en annan, som i sin tur ger till en annan osv.). De ska säga tre saker som var bra och en sak som talaren kan tänka på till nästa gång.
4. Genomgång av retorikanalys
Jag går igenom hur man gör en retorikanalys och vad man bör tänka på. Efter genomgången skriver jag upp några av de större punkterna på tavlan och sedan ser vi ett tal tillsammans som vi sedan pratar om och gör en "minianalys" av.
5. En uppgift: Gör en retorikanalys
Eleverna ska nu göra en egen retorikanalys av ett tal. Jag ger eleverna ett häfte med 8 nedskrivna tal. Alla tal är inte på svenska MEN den nedskrivna texten är då en översättning till svenska. De får sedan välja ett av talen och analysera utifrån en mall de får av mig. Mallen bygger på genomgången. Analysen ska också bygga på begrepp ur den retoriska arbetsprocessen och retoriska begrepp från genomgången av argumenterande tal, exempelvis etos, logos, patos och stilfigurer. De får sedan redovisa detta muntligt eller skriftligt. De som väljer muntligt håller ett anförande på ca 5 minuter. De som väljer skriftligt skriver en analys mellan 600 - 1000 ord. De ska ta med konkreta exempel.
6. Genomgång av olika argumenttyper
Jag går igenom olika argumenttyper och visar exempel. Vi pratar om vad de olika typerna kan sända ut för signaler och om det finns något tillfälle det är bättre att använda en speciell typ.
7. Repetition av stilfigurer
Jag repeterar stilfigurer och ger eleverna ett ämne, exempelvis pris på bensin, som de sedan ska tala om i ca 1 minut (de får sitta på sina platser och jag tar inte tid). På den här minuten ska de ha använt 3 stilfigurer. I den här övningen spelar inte innehåll, säkerhet eller annat in - det är enbart en övning för hur man kan använda stilfigurer.
8. Öva inledning och avslutning
Jag repeterar vad man bör tänka på när det gäller inledning och avslutning. Vi ser exempel på tal med smidig inledning och avslutning. De får jobba två och två. De får ett ämne och kort fakta till det ämnet. De ska sedan komma på en inledning och en avslutning till det ämnet/innehållet.
9. Gammalt nationellt prov
Eleverna får i uppgift att göra ytterligare ett tal, men den här gången får de inte välja ämne utan de gör ett gammalt nationellt prov. Efter någon lektion får de läsa varandras manus och ge feedback. Någon lektion innan framförandet får de filma sig själv (inget måste om man verkligen inte vill), antingen med sin mobil eller med skolans Ipad (finns stativ till) för att sedan titta på sig själv för att se om man är nöjd eller vill ändra något (något med talet, inget annat).
Efter talet får de ge varandra feedback (alla elever får en annan de ska ge feedback till - så alla ger inte till alla utan en elev ger till en annan, som i sin tur ger till en annan osv.). De ska säga tre saker som var bra och en sak som talaren kan tänka på till nästa gång.
Hur talar partiledare?
Våra partiledare är riktigt bra talare. Oavsett vad man tycker om deras politik så kan vi lära oss något från dem alla när det gäller retorik.